Det var mycket längesen som jag klarade av detta spelet men nu kommer recentionen på det. Bättre sent än aldrig. Jag har klarat av spelet både med Pontus och med Patrik 2 gånger på olika svårighetsgrader. Det börjar med att man hör Cortanas röst som säger

"They let me pick, Did I ever tell you that. choose which ever spartan I wanted. You know me, I did my research watched as you became the soldier we needed you to be. Like the other you where strong and swift and brave. A naturel leader. But you had something they didn´t, Something no one saw but me. Can you guess? Luck"

 Det är natt och något brinnade far fram över skärmen och det blir alldeles ljust för en sekund.

 "Was I wrong?"

Kameran visar en jungel, Några soldater pratar om Master Chief som ligger där orörlig mitt i jungeln. Det var han som var det brinnade som for framför skärmen några sekunder innan. Han har fallit 2km minst och känns gott som död. Men strax där på vaknar han till liv och då börjar spelet. Första banorna i jungeln är helt underbara. Några timmar senare har man fått slåss på motorvägar och öknar, inomhus banor, snöbanor och massa annat. När sista banan närmar sej så är tyvärr spelet väldigt tråkigt. Man får slåss mot Fludd som är precis över allt. Grafiken hade jag önskat mycket mera av men designen på banorna och alla action man får uppleva väger upp allt sammans. Ljudet på vissa vapnen är också en besvikelse. De låter väldigt fjuttiga. Nu låter det som om jag bara klagar och klagar men så är det inte. Bara att man vill ha mera av allt nu när det är sista delen i trilogin och så har man väntat väldigt länge. Musiken där emot är underbar, Den är framför av en symfoniorkester och man får verkligen andrenalinkickar när stråkarna drar på för fullt. Multiplayer läget har jag inte provat så himla mycket men det ska vara väldigt bra har man ju hört så därför kommer spelet hålla väldigt länge.

Grafik 8 av 10
Ljud 9 av 10
Kontroll 10 av 10
Hållbarhet 9 av 10

Totalt 9 av 10